Gothia Cup på Lemmingvallen

Det är märkligt, men allting blir kul bara man har en kamera i handen. Med Gothia Cup på Lemmingvallen och en två minuter lång promenad för att komma dit har jag fotat boll i dagarna tre.

Jag har ju egentligen inget sportintresse och jag vet inte heller vilken sorts bilder man "ska ta" när man plåtar fotboll, men jag själv blir ju alltid extra glad när folk befinner sig i luften på ett eller annat sätt, så det är de bilderna jag vill ta.

Bilden i mitten på målet mot radhuset har jag tagit med fullt tele från andra kortsidan, handhållet. Ja, alla är utan stativ med 100 - 300 zoomen som jag bara gillar mer och mer.

Lagen som är med på bilderna;  Vake VIT, Lekstorps IF, Enskede Ik, Hammarby IF, IFK Uppsala, Lärje/ Angered IF, Eskilstuna City FKI, JSSL Arsenal Singapore, Perles Noiresa AF, CA Intercups Mexico, Charterhouse School och Sandefjord BK.

Tävling

I ett par års tid har jag haft ögonen på Panasonics äventyrskamera, framför allt vill jag filma med den på semestern, de andra sakerna den kan har jag till slut löst på annat sätt, men en riktigt tålig kamera är inte fel.

Nu kan man vinna den på Panasonics Facebook sida. Jag tävlar med den här bilden på en gräsand. Om nån vill hjälpa mig att vinna kan ni klicka här.  Gilla bilden eller hellre rösta på den. Ni hittar den enklast genom att välja Votes i sorteringen. Jag tror man måste gilla Panasonic först, men vem gör inte det?

Carl-Einar Häckners Varieté på Liseberg

Årets höjdpunkt på Liseberg är Häckners varieté, Sting och Iggy får ursäkta, men när Carl-Einar började uppträda på Stora Scenen för 17 år sen bodde jag granne med Liseberg och sen dess har jag sett varietén minst en gång varje säsong och mina barn har vuxit upp med det här.

Vägen heter den i år och känns lite rappare än förr, kanske för att det bara är två andra akter han delar scenen med, tempot sjunker aldrig som det har gjort ibland när Häckner lämnar scenen.

Det bjuds på svärd, rep och korttrick. Som vanligt får frivilliga komma upp på scenen. Och där är en grej som jag upplever har ändrats på 17 år. Förr fick folk släpas upp på scen, nu kan de inte bärga sig.

Strahlemann & Söhne står för strip tease och jonglering, oerhört imponerande, och Silea bjuder på snygga kedjeeffekter. Och Varietéorkestern så klart som kompar på kommando.

Det är lite vanskligt att ta fram kameran så här, Carl-Einar är inte förtjust i att bli fotad och framför allt inte att bli filmad, han tycker man ska uppleva föreställningen live och inte genom en lins. Och det kan han ju ha rätt i. Det är fortfarande två veckor kvar, passa på att uppleva Vägen, du också!

Rebekka Karijord på Liseberg

Norska Rebekka Karijords musik är trolsk och vacker och spricker kanske lite i solen, men jag är glad att hon kom till Taubescenen ändå, annars hade jag aldrig hitat hennes musik. Lyssna på Spotify här.

100 Höjdare - Laid Back - Keep Smiling, 1983

I en av sina senaste podcaster argumenterar Filip och Fredrik med viss framgång för att man blir mer korkad på sommaren. Det kanske är så. Det kanske också är så att jag själv var som allra mest korkad sommaren 1983. Då snurrade i varje fall den här plattan flitigt på skivtallriken.

De båda danskarna i Laid Back har inte överansträngt sig vare sig när det gäller arrangemang eller texter. Som tur är kanske, det är en konst i sig att göra musik som låter så enkel som detta. När jag själv satt och försökte pussla ihop musik i datorn för ett antal år sen, ville jag alltid få in så mycket som möjligt i varje låt. Tills jag insåg att om jag hade tio idéer för en låt, hade jag egentligen tio låtar. Den svåra konsten att vara återhållsam. Lyssna t ex på arrangemangen på någon av Sade's senaste utgåvor, de kräver bandmedlemmar som inte blir sura för att de inte hörs (finns) i mixen.

Keep Smiling är trevligt synthploppig med melodier som snabbt fastnar. Texterna är lätta att lära sig och sjunga med i; Don't be mean, keep it clean. Ja, det är det hele i Don't Be Mean, och så upprepas det tills lyssnarna verkar ha förstått budskapet. Den stora hiten var Sunshine Reggae, men den bästa låten är sista spåret Fly Away, som dröjer kvar som en het sommardag.

Keep Smiling på Spotify.

1. White Horse — 5:42
2. Elevator Boy — 4:55
3. Slowmotion Girl — 5:51
4. So Wie So — 4:32

1. Sunshine Reggae — 4:15
2. High Society Girl — 3:41
3. Don't Be Mean — 3:22
4. Fly Away/Walking in the Sunshine — 8:35

Fler Höjdare.

Theresa Andersson på Liseberg

Theresa Andersson är en enmansorkester för 2000-talet, det är fullt med prylar, pedaler och sladdar över hela scenen. Det ser ut som en IT-teknikers mardröm. Theresa bankar fram en takt på trummorna, spelar in den och loopar den (sätter den på repeat). Sjunger en stump, några ackord på gitarren; två nya loopar. Musiken byggs upp och skapas i realtid, det är oerhört coolt.

Många har redan upptäckt Theresa, det är mycket folk framför Taubescenen. Du kan lyssna här om du är nyfiken på hur det låter.