Ännu en skrytpost

Efter lång väntan är den äntligen levererad; den största tavla jag fått sälja. Två meter bred! (Och för att ta udden ur detta på svenskt manér, vill jag påpeka att detta var den tredje tavla jag sålt någonsin.)

Den här kommer att hänga i Optimeras butik här i Göteborg, på bilden är den gröna skyddsplasten fortfarande på. Minnesgoda läsare kanske minns att de köpte en mindre tavla av samma bild tidigare. Den skeppades ner till Malmö, då den blev väl liten på den vägg där den ska hänga.

Det är ju häftigt så klart att se en av sina bilder i det här formatet. Det är häftigt att se sina bilder tryckta i vilket format som helst, men så här stora är det inte alla fotografer förunnat att få se sina bilder någonsin.

Det här med att jag inte sålt så många tavlor än, hoppas jag ändra på snart när den nya hemsidan är klar. Då kommer det att finnas en webbshop där man enkelt kan beställa bilder. Det blir fortfarande på fotoscenen.se, men den här bloggen kommer att avslutas och så börjar jag om på min egen sida.

In other news:



Det här är ett webbtvprogram från Freemantle Media i England. De har gjort ett reportage om E-Types vikingarestaurang i Stockholm och så ville man illustrera hur han är som artist på scenen och då köpte man tre bilder av mig. Väldigt kul att se, i varje fall för mig. Du kommer direkt till klippet här.

At last it's delivered; the biggest print I ever sold. Two meters across! (And to not oversell myself, in a typical Swedish manner, I'd like to point out that this is just the third print I ever sold.)

This one will hang in Optimeras store here in Gothenburg on the image here the green protective cover is still on it. You might remember me writing about them buying a smaller version of this a month ago. That one is in Malmö now as it was too small for the wall it was intended for.

It is an amazing experience to see one of your own pictures in this size. It's amazing to see your pictures in print period, but not all photographers will see their pictures this big ever.

The fact that I haven't sold that many pictures yet, I hope to rectify soon when the new website is up and running. There will be a webshop where you easily will be able to order prints. The adress will be the same, but I'll stop blogging here and start over at the new site.

And in other news. This is a web tv show from Freemantle Media UK. They've visited Swedish singer E-Type's viking restaurant in Stockholm, and they wanted to illustrate the showmanship of him with three of my concert pics. Lot's of fun to see, at least for me. Go straight to the clip here.

Årets tio bästa bilder

Årets viktigaste händelse för mig var så klart att jag fick min FA-skattsedel och kunde börja fakturera. Mitt första jobb var att dokumentera Drottning Silvias besök på Sjumilaskolan och Universeum. Det var första gången jag ägnade mig åt mingelfoto och jag hade ännu inte köpt en blixt, men jag köpte Panasonics ljusstarka lins Nocticron och kunde få till fina bilder även utan extra ljus.

Jag hade också turen att få till en bra bild på JM:s VD Johan Skoglund när han pratade med drottningen. Det var uppskattat och den här bilden hänger nu inramad på JM:s huvudkontor.

Årets mest uppskattade bild på Instagram och Facebook var en bild på en vattenpöl i ett industriområde i Sävedalen. Jag är väldigt förtjust i idén att fota vyer som som är allt annat än klassiska och hitta något vackert i dom. Visst kan man åka till Indien och fota Taj Mahal och få fantastiska bilder, precis som hundratals andra fick, bara den dan. Det är roligare att hitta något eget.

Göteborg bjuder ju så klart också på en del väldokumenterad vyer, då gäller det att ha tur med vädret. Jag behövde bara tre kvällar med bra solnedgångar för att få till den här bilden. Efter detta kändes det poänglöst att åka tillbaka. Även om det ser ut som att hela himlen brinner var det inte riktigt så fint egentligen. Bilden är tagen på långt avstånd med kraftigt tele som skär ut en mindre del av himlen. Jag hade lite tur också med att det inte blåste den här kvällen. Lång slutartid och blåst är ingen bra kombo.

Den här kvällen i höstas blev också lite finare än vad jag innan anat. Färgerna på båten och himlen och kranens placering mot molnen. Det var inget jag planerat, om man säger så.

Årets bästa konsertbild är en av de jag tog på Julgalan. Danny Saucedo, glädje och publikkontakt i en och samma bild. Man kan fota artisten i rätt ögonblick, eller publiken, men jag gillar att jag fick med allt i en bild. Danny gillade den också.

Att ta med kameran ut och bara fota lite planlöst är kul. Den här söndagen hade jag parkerat i Nordstan och på vägen tillbaka till bilen satt de här ungdomarna i trappen vid hissarna upp till P-däcket. Ljuset föll fint på dom och jag frågade om jag fick ta en bild. Ska du anmäla oss till vakterna, frågade dom. Nej, nej, försäkrade jag och sekunden senare hade de glömt att jag överhuvudtaget existerade. Precis så intressant som en femtioårig gubbe är för en tonåring.

Till slut fick jag köpt en blixt och lärde mig lite om hur den funkade. Jag är inte så förtjust i det där starka rakt på blixtljuset, utan brukar ha den löst i handen, så ljuset slår lätt från sidan. De porträtt jag tycker mest om själv är så klart de på särbon, men av kommentarer jag fått är mitt populäraste porträtt i år helt klart det av Eric Saade från i somras. Många ville se en färgvariant och eftersom jag själv tycker att jag hade för mycket exter för mig när jag redigerade porträtten i somras, gjorde jag en ny redigering som är mer i linje med hur jag jobbar nu.

Jag har experimenterat en del med att fota över wifi och fått en del fågelporträtt med extremt kort skärpedjup som får pippin att se närmast uppstoppad ut, men den jag gillar mest själv är en rödhake i Botaniska som var allt annat än kameraskygg och lät mig gå riktigt nära med telet.

Årets mest uppskattade djurbild var dock den på en ko på Orust. Jag hade vidvinkeln på, vilket trollade bort kroppen bakom huvudet. För att förstärka den surrealistiska effekten photoshoppade jag bort stängslet och skuggan som kroppen kastade.

Fyrverkerier har jag alltid varit barnsligt förtjust i, och det blir ännu roligare när man har en kamera med sig. Hemligheten bakom bra fyrverkeribilder är lång slutartid. Dels får du med raketens hela resa och dessutom miljön runt om. Att bara fota mot himlen blir sällan lika kul. Det är också därför denna är min favorit. Götaplatsen och Poseidon är en underbar fond mot Wallenstams 70-års firande.

Haga Nygata 25 år sen

Korsningen Haga Nygata - Mellangatan, någon gång i mitten på 80-talet. Minns inte vad det kan vara för kamera jag använt här, mer än att jag var mycket nöjd med bilden, tycker fortfarande att den är bra.

Förbjudna blommor

Jag fortsätter på gårdagens tema med att skriva om bilder jag inte lägger upp här. Med tanke på hur färska bilderna här brukar vara, är dessa lastgamla. De två sista sen juni.

Varje gång jag tänkt lägga upp dom har jag plockat bort några, och nu blev det bara dessa kvar. Några av de som försvann var rosor med regndroppar på kronbladen. Det blir ju alltid fint, men det är rätt trist, och när jag gick igenom skräpmailen igår fastnade jag för ett från Pixoto. En sajt bland många där man kan lägga upp bilder och få några snabba likes om man är på det humöret.

Sajtägarna hade tröttnat på vissa bilder som de tyckte var uttjatade och det gällde just vissa blombilder med vattendroppar på blombladen, så till den 15:e april var dessa bilder förbjudna!

Jag tyckte det var lite festligt, ibland är fotografer fantasilösa, men det är också en del av den träning man måste gå igenom (men kanske inte måste dela med sig av). Min hatbild är den på de färgade pennorna i regnbågens alla färger nedsänkta i vatten. Den behöver jag inte se fler gånger.

Bilderna man aldrig tar

Jag får ibland höra att jag tar fantastiska konsertbilder eller snygga naturbilder, men när det blir dags att summera ett år är de bilderna sällan de mest intressanta för mig. De bilder jag vill se i en fotobok som summerar ett år är de på familjen.

Men även där blir det gärna att man ser till att ta bilder när någon fyller år, stora helger eller semestrar. Var är de vanliga bilderna där vi gör de mest vardagliga sysslorna?

I helgen hade jag med mig kameran in när vi skulle handla lite eftersom jag inte vill lämna den i bilen (försäkringar täcker sällan sånt man har i bilen som inte direkt är kopplat till den vid stöld). Efter ett tag insåg jag att ljuset var ganska spännande och miljöerna fotogeniska.

Av alla bilder jag tagit i år kan jag föreställa mig att just dessa är de som är mest intressanta om tjugo år. Mataffärer, om de finns kvar, kommer garanterat att se helt annorlunda ut, godispåsar likaså. Vi med för den delen.

Jag har sammanfattat varje år i en fotobok i sju-åtta år nu och den senaste var den första jag blev tvungen att betala fullpris för. Jag har innan alltid lyckats hitta rabattkoder eller erbjudanden där det räckt att köpa ett par läsk för att fotoboken ska bli gratis. Ett bra sätt att hålla koll på vilka firmor som just nu erbjuder rabatter på fotoböcker är Cuponation. Inte bara fotoböcker naturligtvis, från startsidan når du alla möjliga rabatter och extrapriser.

Billigt Billigt Billigt på Vasagatan 1990

Gamla Göteborgare minns säkert leksaksbutiken på Vasagatan med den kreativa skyltningen. "Den flyger mycket mycket" och "Billigt Billigt Billigt Billigt". Den här bilden tog jag i maj 1990 innan butiken stängde för gott.

Rosenskära

Ett litet fotoexperiment i köket som gav mersmak. Jag tror det är perenner och sorten Rosenskära. Men rätta mig om jag har fel, jag kan ha fel.

Frida Fornander - Miss Earth Sweden 2014

Häromdagen fick jag chansen att fota en miss, en skönhetsmiss, nämligen Miss Earth Sweden, Frida Fornander. Mitt huvudsakliga uppdrag var att filma en presentationsvideo inför finalen på Filippinerna i november. Den är färdigklippt, men inte uppladdad, så den kommer upp här senare.

Efter vi filmat färdigt tog jag några snabba bilder under loppet av någon minut i naturligt ljus och en reflexskärm. Det var en häftig upplevelse att få fota någon som kan och har "det", det vill jag göra om.

Blommor i Botaniska

Det blommar fortfarande i Botaniska, men man behöver inte ge sig ut på någon långvandring. Allt som blommar finns i entrén och bort mot caféet.

De här bilderna tappade väldigt mycket i komprimeringen, speciellt i de fina tonerna i bakgrunden. Den första bilden ligger på min Facebooksida i högre upplösning. Fotoscenen på Facebook. 

Gullbergs Kaj om kvällen

Tillbringade kvällen på Gullbergs Kaj i väntan på att solen skulle gå ner. Det var värt det.

Selfie

Dags att jobba, men först en selfie.

Tältduk

Egentligen är jag inte så förtjust i att "fota pinnar", men här blev det åtminstone ett tyglager till.

You and me and rain on the roof

Krönikör

Nej, jag kallar mig inte krönikör, lika lite som jag kallar mig fotograf (även om jag faktiskt blivit kallad fotograf flera gånger senaste veckan, t o m äkta fotograf). Men jag blev tillfrågad att skriva en krönika för senaste numret av Lisebergs personaltidning och nu kan jag publicera en faksimil här med benäget tillstånd, som det heter. Klicka på bilden, så ska det nog gå att läsa.

Kändisporträtt

Även denna gång dröjde vi kvar för att ta några snabba porträtt. Till skillnad från förra gången tog jag  tre-fyra bilder av varje artist. Som man ska så klart. Med blixten som hjälp blir det en paus efter första bilden, man får liksom börja om, så förra veckan blev det bara en bild. Man blir lite modigare hela tiden.

På bilderna ser du Oscar Zia, Linus Svenning, Shirley Clamp och Magnus Carlsson.

Hummeldagar

Jag låter bilderna från landet vila lite och det gör dom gott. Inte så att de mognar som ett vin, utan att det blir lättare att välja bort det som  är ointressant. Hade jag väntat en månad till hade säkert ytterligare någon bild fått stryka på foten.

Det är ju inte ovanligt att man ser osäkra fotografer ladda upp mellan femtio och hundra bilder från ett och samma tillfälle. Naturligtvis har man inte hundra bra bilder, det är få förunnat att ta det på ett liv. Ansel Adams har sagt att tolv bra bilder på ett år är ett bra år.

Problemet är att det är svårt att distansera sig till sina egna bilder, man har alltid i bakhuvudet hur fotosituationen såg ut, men den som tittar bryr sig inte om vilka hinder man tagit sig förbi för att ta bilden. Lika lite som dom förstår, eller bryr sig om hur mycket bättre dessa hundra är än de man inte visade.

Det optimala hade egentligen varit om jag kunde välja bara en av dessa bilder, då hade man sparat mystiken kring sig själv. En fotograf jag gillar är Citronsyra, hans hemsida är minst sagt minimalistisk. Mycket snygga bilder, men man får inte reda på mycket om honom. Jag vet inte ens vem det är, eller om jag träffat honom!

Men jag resonerar som så, att den som bara vill se en bild får följa mig på Facebook, och för den som bara vill se 2/3-dels bild, finns instagram