torsdag 13 juni 2013

Mando Diao på Liseberg
















Grabbarna i Mando Diao är ett rastlöst gäng, när rocken kändes för trång skapade dom svängiga konstellationen Caligola och efter ännu ett lappkast tolkar de Gustaf Fröding. Det är modigt, för kärnpubliken uppskattar sällan när ett band klipper sina rötter. Mando Diao har nu fått en enormt mycket större publik så dom håller envist kursen och dom är på ett uppdrag av Gud att sprida Frödings texter, berättar Gustaf Norén i ett passionerat tal.

Gott så, men jag tycker ändå att man kunde bjussat på akustiska versioner av sina hits, som det är nu glimtar det bara till någon enstaka gång när bandet gungar lite extra. Det svänger inte helt enkelt, kanske är scenen för stor för de finstämda visorna. Det gnälls bland fansen längst fram att det är tråkigt och först i sista Dagg lyfter det ordentligt, med en la la la refräng som folk får sjunga med i. Man når längre med sin mission om man inte glömmer av att underhålla.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar