Final i Flunsan

Det är tjockt med folk när det är dags för årets sista familjekväll i Flunsan.Men det är faktiskt inte artisterna som lockat mig, inte ens vackra Jane Johnzon, utan fyrverkerierna.

Men först blir det lite allsång med Jane, Niklas Andersson tittar in och sjunger och sen är det Arvingarna som får spela för sittande publik och vad jag gissar är deras kortaste gig på hela sommaren. Dansbanden brukar ju få jobba rätt hårt för sitt gage annars.

För att riktigt ge mig hän i fyrverkerifotandet har jag med mig två stativ, (nästa gång ska jag ta tre). Manuella inställningar på kamerorna, så lågt ISO som möjligt, bländare 6,3 och 10 sekunder. Det smällde rätt rejält, så jag trodde tio sekunder skulle vara för mycket, men det gick bra.

Arvingarna på Liseberg

Innan Miss Li skulle spela passade jag på att värma upp lite med Arvingarna på Polketten. De går på sju och går av elva. Det sägs att de blivit miljonärer på sin musik och det unnar jag dom, det är tuffa pass de kör. Jag har ingen åsikt om musiken, men i början på 90-talet var jag faktiskt lite av en konnässör. Jag jobbade på Opalen en period och även om allt har samma stuk var det en väldig skillnad på stämningen och hur mycket folk dansade. De kändare banden var oftast betydligt bättre,  det är bra fart på dansgolvet framför Arvingarna och alla åldrar är representerade, så det måste väl vara ett gott betyg.

Att bilderna blev så bra är nog helt killarna i bandets förtjänst. Att hörseln kommer och går hos folk har man ju hört. Jag har det problemet med synen, jag ser kasst på morgonen ibland, det är bara att vänta så kommer det tillbaka, men igår hade jag det när jag skulle fota, jag såg inte ett skvatt, så det var en glad överraskning när jag såg bilderna efteråt.