Idiot Wind - Streetsmart

Jag citerar wikipedia så det blir rätt: "Idiot Wind är artistnamnet för sångaren och låtskrivaren Amanda Matsson (född Bergman). Hon har tidigare kallat sig för Hajen och Jaw Lesson".
Hon gör det inte lätt för sig, Amanda, men det kanske räcker med en världsstjärnas i familjen. Maken kallar sig för The Tallest Man on Earth och är lika fantastisk han.

Just idag lyfter det inte riktigt, det är nog inte helt lätt att jobba upp stämningen, gå av scenen och äta lunch, komma tillbaka och inte bara är det tomt framför scenen igen, det regnar lite lätt och de som inte förberett sig för kylan står och huttrar, men Amanda och Augustifamiljen får ordning på det till slut.

   

Ebbot Lundberg - Streetsmartfestivalen

Nu är det ju inte ens en månad sen jag fotade The Soundtrack of our Lives så jag var beredd på att det skulle finnas möjligheter att få fina bilder, och det blev det väl tycker jag.

För ganska exakt 20 år sen utnämnde Ebbot mig till världens bästa bartender eftersom jag spelade amerikansk 60-tals garagerock hela kvällen på bandspelaren. När jag vände ryggen till låg han halvvägs över bardisken och försökte få med sig en flaska whiskey ur spritrännan, ha ha. Det är väl preskriberat nu.

Klicka upp bilderna så blir de större och det blir lättare att bläddra.

Maia Hirasawa - Streetsmartfestivalen

Efter Pengabrorsan var det dags för söta Maia, som gjorde sin första spelning i Sverige sen hon uppträdde på Kulturkalaset förra året, och den spelningen kan du se bilder från här. Maia är ju big in japan på riktigt, men sa att det nu var dags för en skiva till oss svenskar.

Moneybrother - Streetsmartfestivalen

Jag har faktiskt inte sett Moneybrother på scen förut, men det var en mycket positiv upplevelse. Mest överraskade de roliga mellansnacken, sen körde han min favorit Born under a bad sign också.

Fotomässigt var det perfekt ljus så här mitt på dan, skönt det, de här bilderna behövde jag inte redigera alls.

Augustifamiljen - Streetsmartfestivalen

På lilla Grönsakstorget hade man väl ändå trott att folk skulle stå som packade sillar när Augustifamiljen och Peter Apelgren bjuder på gratis underhållning i världsklass. Klockan tolv när det ska börja står jag ensam framför scenen redo med kameran. Folk står visserligen avvaktande längs sidorna men riktigt fullt blir det aldrig.

Jag hyllade Augustifamiljen så mycket i somras, så jag ska inte upprepa mig, bara konstaera att detta är så klart riktigt bra. Kanske tappar de lite efter att ha tagit en lång middagspaus och skall upp och köra ett set till, men det måste ju vara lite märkligt även för dessa alerta herrar att ta en sån lång paus innan "extranumrena".

Peter Apelgren hyllade jag väl också på Skrattfesten på Kulturkalaset, han är också i högform. Men en ståuppare skall man inte se medan man har skämten i färskt minne. Illusionen om att allt är påhittat i samma stund som det sägs krackelerar lite. Men det gäller ju alla komiker, hemligheten bakom humor är ju att få det att se ut som man inte alls förberett sig, utan bara improviserar.

E-Type - We Love The 90's

Sist ut var E-Type, min bild av honom är att det är en supertrevlig kille som tycker det är skitkul att komma ut och spela och träffa sina fans, och precis så var det. Han är lika mycket ute bland fansen och bjuder på öl (efter ålderskontroll) eller låter sig bli fotad, som han är på scenen. Till och med micken får ta en tur bland fansen. Lite pyro på det, en knippe hejaklackslåtar och man har en fenomenal avslutning på en riktigt kul kväll. Det säger en del att de sura recensenterna på GP inte hann se E-Type. Medresenärerna på spårvagnen hem hade i varje fall en annan uppfattning om kvällen än dom. "Vilken kväll", pustade en herre, 30 plus, bredvid mig fram, "jag minns inte när jag dansade så mycket sist. Det var det roligaste på länge".

Klicka upp första bilden, så blir det lättare att bläddra.