För precis ett år sen gick jag ut i trädgården tidigt på morgonen och fångade de första solstrålarna när de nådde blommorna på mitt döende äppelträd. Jag använde en 20 mm fast lins vilket motsvarar 40 mm på en vanlig kamera och fick ett väldigt kort och fint skärpedjup.
Jag brukar sällan beskära mina bilder, men i det här fallet kunde jag ju inte gå närmare eftersom skärpan då hade hamnat nån helt annanstans.
Jag är en glad amatör med kameran och med ännu mer så med Photoshop, så länge det gick använde jag ett enklare program som hette Micrografix, men till slut var jag tvungen att migrera till Photoshop Elements, men mycket motvilligt. Med tålamod kan jag åstadkomma vad som helst givetvis. Det är bara att prova sig fram. Men man har ju inte tid. Så fick jag ett tips om programmet Lightroom.
Precis som i Photoshop kan man göra väldigt mycket, men framför allt kan man snabbt fixa exponeringen och ljuset i bilden.
Nu har jag hittat en ny quick-fix. Soft focus. Det låter som en oxymoron, men så här går det till. Först testade jag en egen variant efter vad jag tyckte mig minnas att jag läst; ett nytt lager (duplicate layer). Filter - Blur - Gaussian blur. Här ställde jag värdet ganska högt 17,7. Istället för normal använde jag overlay som blend mode och ställde ner opaciteten till 30%. Och jag använde den bild jag redan bearbetat i Lightroom.
Det här tipset ville jag dela med mig av, men först googlade jag för att se om jag gjort rätt. Det hade jag ju inte. Så här skulle det vara: Gaussian blur skulle stå på 4 - 10 pixlar (Högre upplösning på bilden, högre värde). Opaciteten skall vara 50%, overlay. Sen merge down, alltså dessa två lager blir ett. Enhance - Unsharp mask Prova dig fram inom följande Amount: 80-200, Radius: 2-5, Threshold: 10-15. Till sist Layer - New Adjustment Layer - Hue/Saturation och välj ett värde mellan 10 och 20 på saturation slidern.
Det hade ju varit bra om det nu var så att det sista alltid varit bäst, men förutom tycke och smak, så tycker jag att bilder där man vill ha en svalare fätgskala funkar bättre med min egen variant, medan det blir en större färgexplosion med den senare varianten.
Ännu bättre blir det på konsertfoton. Snart börjar säsongen igen. Jag tycker själv att mina bilder haft en liten edge över de bilder som de riktiga fotograferna tar, framför allt för att jag inte har grodperspektivet på varenda bild. (Nackdelen med att vara ackrediterad.) Men en sak har jag saknat i mina bilder, och det är att hur jag än lekt med dom i Lightoom så ser de ändå bara ut som foton. De är platta och saknar glöd.
Den här bilden på Tove Styrke är väl helt okej, ingen mick i ansiktet och en hyfsat stillsam bakgrund.
En vända i Lightroom fick bilden att bli lite piggare.
Min egen variant av soft focus hjälpte lite.
Men med den riktiga varianten jag beskrev i förra inlägget hände något. Jag tycker det blir mer fokus på vad jag vill säga med bilden, den blir tydligare. Soft focus, helt enkelt.
