Conny Bloom och Ikiz på Liseberg

Hårdrock har jag ju skrivit om förr att det är först nu med kameran som jag riktigt uppskattar det, men det är ändå en handfull band som jag gillade och lyssnade desto mer på, kanske just för att jag hade så få plattor. Electric Boys hade jag två cd med på 90-talet, det var väl hiten All Lips n Hips som fångade mig. Conny Bloom var sångare i bandet.

Ikiz har ju trummat med massor av artister, han spelade på Taubescenen två gånger förra sommaren.

Med bara en akustisk gitarr och trummor förväntar man sig inte att det ska toksvänga, men det rockar rejält i solen. När Ikiz tar ett solo på sin kastrull sätter sig Conny bredvid oss och pustar ut. Imponerande faktiskt att få ut ett sånt maxat groove på två pers.

Ikiz på Liseberg

Tokjazz är inte min grej egentligen och när jag lyssnade på Robert Mehmet Sinan Ikiz platta Checking In första gången fick jag faktiskt stänga av. Men så kom suget efter att fota och jag tänkte jag ger den en chans till, och då vart det bättre. Live lyfter det ett snäpp till och efter ett gäng låtar där det är väl flummigt och man mest undrar om det är en låt eller om de hittar på allt eftersom kommer det några riktigt bra låtar på slutet, lyssna på Holy Schhh, riktigt svängigt.



Trodde som vanligt att jag skulle komma ihåg namnen på alla, men med lite googlande gissar jag att det var Erik Lindeborg på klaviatur, Kristian Lind, bas och Anna Christofferson, sång (1 låt). Killen på trumpet hittar jag inte och han var bäst av allihop, faktiskt kvällens stora behållning. Trumpeten tycker jag är jazzens själ. Det är svårt att gömma sig bakom en trumpet, men den här killen fick jobba och han gjorde det bra. Inga filmer från ikväll tyvärr, hade gärna filmat låten ovan t ex.

Ida Sand på Taubescenen, Liseberg

Så bjöds vi på jazz i världsklass, fast jazz är nog lite snävt, det var också blues, gospel och soul. Ida är väl inte så känd i Sverige, för mig var hon helt okänd tills jag googlade på förmiddagen, men det verkar som hon turnerar en hel del utomlands. Höjdpunkten under konserten var nog en cover av en av mina favoritartister; Nina Simone. Synd att jag slutade filma precis innan den kom. I slutet avverkades också en Jimi Hendrixcover med det mest återhållsamma gitarrsolo jag hört. När Georgie Fame satt på samma scen förra året, spelade hans son ett solo som var så distat så håret stod baklänges, och pensionärerna jublade, så vi tål mer. Men som sagt, det här var riktigt bra.

Ida Sand - sång, piano Ikiz - trummor Mattias Torell - gitarr Thobias Gabrielsson - bas, trumpet