Om en bild del 2

Detta inlägg fick en fortsättning här.

Efter att jag skrivit gårdagens inlägg Om en bild började jag fundera på om jag verkligen fått den bild jag ville ha med den metoden jag länkade till igår. Antingen hade jag inte lyckats följa anvisningarna eller så var den bara inte kompatibel med min version av Elements, för det blev inte helt rätt. Istället prövade jag den här tutorialen.

De flesta av de här verktygen är nya för mig, så det blir lite klurigt att snabbt se vilka värden man ska ändra för att finjustera effekten. Jag har följt detta rätt av och sen lagt den färdiga bilden i ett lager ovanpå orginalet och ställt opaciteten till 70%, för att få rätt balans, och sen bättrat på ögonen igen så de blir riktigt färgglada. Jo, en grej till, kinderna i steg fem målade jag med betydligt lägre opacitet typ 4%. 30% blev för mycket på mina bilder.

Det blev också snyggt att göra om bilden till svart vitt, det blev en mjukare bild. Det andra porträttet är på min bonusdotter när vi lekte med korta slutartider.

Sven-Eric Dahlbergs Trio med Annica Svensson på Liseberg

Hyllningskonsert till Sonya Hedenbratt annonserades det ut som, och det blev också några anekdoter och låtar som hon gjort till sina som Just Idag, men också nyare låtar som Sonya aldrig ens hann höra. Jag fick se Sonya två gånger vad jag minns, bl a en fantastiskt svängig konsert på Brasseri Lipp, och det var väl det jag hoppades på; lite mer sväng. Detta var en väldigt stillsam tillställning på en småkylig julikväll. Jag filmade också instrumentala The Nearness of You och The Masquerade is Over med Annica på sång.

The Pusher på Taubescenen, Liseberg

Jag brukar inte ha långrandiga recensioner och även denna gång får bilderna tala. Men om du får chansen att se The Pusher passa på. Nästa gång de kommer till Liseberg blir det på stora scenen, detta blir sista chansen att få se dom på en mindre scen, för dom kommer att bli hur stora som helst. Vi fotografer gick ju helt i spinn, så det blir lite fler bilder än vanligt. Lyssna på plattan här.

Bandet består av Pontus Karlsson (trummor), Jakke Erixson (sång, bas), Karl-Ola Solem
(gitarr), och John Hårleman (klaviatur).

Klicka upp bilderna så blir det lättare att bläddra.

Cue aka Niklas Hjulström - Burnin', Liseberg

Niklas röst är magiskt bra i början på den här låten, efter ett par minuter blir det allsång.

Cue på Taubescenen, Liseberg

När Cue släppte sin hitsingel Burnin' 1997 minns jag att Niklas Hjulströms kollegor i tvbranschen såg på detta med viss skepsis, sen blev den etta på topplistan och låg kvar på listan i ett halvår. Nu verkar bandet Cue vara på banan igen, ny platta på gång. Jag lyckades pricka in att filma nya singeln och brottarhiten Burnin', lägger upp dom på youtube under dagen.

Niklas är en bra och karismatisk sångare och har riktigt bra mellansnack, och låtarna håller absolut för en hel konsert. På tredje bilden har sonen Jakob Hjulström fått komma upp på scenen och duellera med farsan. Jakob spelar i bandet Selsius.

Carl-Einar Häckner och Varietéorkestern på Liseberg

Jag är inte hundra, men jag tror att jag har sett Carl-Einars sommarvarieté varje år. Sexton år, det är ju ett tag. När han började detta bodde jag granne med Liseberg, då gick vi dit lika ofta som till lekplatsen vid näckrosdammen med vår äldste, så rimligtvis såg vi även detta.

Genom åren har det blivit en del upprepningar, nummer som man sett förut, men det gör ingenting. Ibland har det varit lite vingligt när Carl-Einar balanserat mellan värme och trams, men han lyckas alltid ro hem det. I år kändes det proffsigare än någonsin, publiken var väldigt entusiastisk, kanske lyfte det honom de där extra centimetrarna.

Jag vågade mig på att fota ganska flitigt igår. Filma får man ju inte, men fota gick nog bra. Jag såg ingen skylt framme vid scenen i varje fall. Det känns ju som man utmärker sig lite med kameran och jag hade inte blivit förvånad om det slutat med att jag stått uppe på scen och räknat kort. Som tur var fanns det fler frivilliga än vad som fick plats på scen.

Carl-Einar står inte still en sekund och även varietéartisterna Richardo, Tigris och Manda rör på sig en del. För att fånga dom på bild med full zoom fick jag använda burst mode, alltså att man håller in avtryckaren och skjuter iväg ett par tre bilder på raken.

Det finns en oskriven regel som säger att man inte ska skära av gitarrhalsenpå en konsertbild, här skär jag av fyra. Blir det rätt igen då?

Richardo med sina ringar, har ni följt bloggen vet ni att gillar när man för in en cirkel i bilden. Klicka på taggen cirkel, så får ni se.

Joel Alme - The Coast, Liseberg, 2012

För första gången är jag helt nöjd med alla inställningarna på båda kamerorna, det känns som jag fått kläm på detta nu. Prövade att filma med kitobjektivet på sysytemkameran som är 14 - 42 mm och på så sätt fick jag med hela bandet. Jag filmade även The Queen's Corner, men där blev det lite ljust.