När jag jobbade i restaurangbranschen kom jag i kontakt med en lång rad artister under årens lopp. Ibland var det extra kul när det var någon man gillade. Redan från start serverade jag artister som Glenn Frey och Kim Wilde, så oftast var det inte mycket mer med det. Men när Lill kom till Trädgår'n ville jag gärna berätta för henne hur mycket det här albumet betytt för mig, men jag klarade inte det. Man vill inte störa, men jag ångrar det nu, även om det kanske varit svårt att förklara.
Jag upptäckte den här skivan efter en period i min ungdom när jag lyssnat på den svenska synthmusikvågen. Bra grejer som jag fortfarande gillar, men när man bara lyssnar på det blir man till slut helt deprimerad. Det finns gott om låtar i moll här, men det är inte på samma blodiga allvar. Om Lill sjunger om en man som står och väntar på sin käraste som aldrig kommer, puttrar en sambarytm i bakgrunden. Lill förstår precis hur man mår när man står där i kölden, men hon får en också att förstå att det kommer att komma fler kärlekar. Allt kommer att ordna sig. Balsam för hjärtat.
Det finns inga dåliga låtar här, men den som drog mig in i skivan var Jag tycker inte om dig i sitt återhållsamma arrangemang, inga onödiga toner och Lills försiktiga sång. Fantastiskt.
CDn har fått en massa bonuslåtar, men så här såg det ut på LPn.
Sida A
- Du är den ende (3.41)
- Fri som en vind (2.46)
- Din skugga stannar kvar (1.53)
- En sån karl (2.44)
- Än en gång (2.51)
- Ingen kom (2.15)
- Flickan i Havanna (3.28)
Sida B
- Hör min samba (3.04)
- Så skimrande var aldrig havet (2.33)
- Jag tycker inte om dig (4.00)
- Du för mej (2.19)
- Alltid nåt som får mig att minnas (2.51)
- Låt mej va'-de' e' bra (3.28)
- Amanda Lundbom (2.46)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar