Att manipulera bilder anser en del vara lite fult och t o m fusk. Att justera nivåer och exponering är ok, men inte mer. Läser man däremot tidningar som handlar om Photoshop, finns det naturligtvis inga gränser för vad som är accepterat. Det handlar så klart om att bilden berättar en historia. Terje Hellesøs bild på lodjuret i snön berättar en historia om hur Terje legat i en snödriva i dagar och väntat på att det skygga lodjuret skulle våga sig fram, inte som det visade sig, att Terje gått ut i trädgården och fotat en snödriva och sen klippt in ett lodjur i den. Men bilden är fortfarande rent konstnärligt mycket bra, den berättar bara en annan historia. Så här efteråt en betydligt mer intressant historia, kan man tycka.
För en nyhetsfotograf är reglerna glasklara, bilden skall vara som den är i kameran, vilket i varje fall brukade vara glasklart när en kamera bara hade basfunktioner. Dagens kameror har massor med kreativa inställningar. Bilden ovan togs av en fotograf för The Guardian som använde kamerans tilt shift funktion när Usain Bolt vann sitt 100 meter lopp i Beijing 2008. Om fotografen gjorde detta för att förminska Bolts insats förtäljer inte historien, men han var väldigt nöjd med sin bild, berättade han i en fototidning jag läste nyss.
Att systemkamerorna kan åstadkomma tilt shift live (och förmodligen även ha en normal bild på minneskortet) är ju så klart bara början. Systemkameror kommer också att få appar till slut och då kommer man att kunna göra vad som helst live, även redigera bort störande element i en bild, eller lägga till saker som inte ens finns på riktigt. Kommer The Guardian även att publicera dessa?
Problemet med hela diskussionen är att gränsdragningen mellan en manipulerad bild och en omanipulerad är omöjlig att dra. Redan när fotografen trycker på avtryckaren har han valt att berätta en begränsad del av verkligheten. Jag minns ett löp med Carola för flera år sen. Rubriken var typ "Carola i tårar" med en bild på Carolas ansikte där hon storbölar. När man sen bläddrade in i tidningen, och hela bilden var med, såg man att hon egentligen skrattade. Hade fotografen bara haft ett tele med sig den dan hade vi inte ens fått veta det.
För oss som är lite äldre finns det fortfarande ett förtroende för en bild, men för den yngre generationen kommer det att vara helt självklart att bilder är manipulerade. För instagramgenerationen finns det inte ens omanipulerade bilder, allt förevigas i en dimma. De flesta anar nog inte heller i vilken utsträckning bilder manipuleras dagligen, alla skvallerbilder t ex. De enda kändisar vars nunor inte förskönas är de som man bestämt sig för skall stenas för dagen. Då väljer man dessutom starkt solljus rakt uppifrån för att ge hårdare skugga åt celluliterna och apelsinhuden.
För egen del vill jag bara åt den bästa bilden, när jag tar mina konsertbilder vill jag inte springa omkring av respekt till publiken som kommit för att njuta av musiken, (på Taubescenen är det bara sittplatser) och min utrustning är såpass begränsad att jag inte har tillgång till alla bildvinklar hela tiden. Den här posen på Joel Alme knäppte både jag och min kompis Pelle.
Själv har jag inga problem med detta, bilden ljuger inte. Hade jag däremot klippt in en yppig blondin som slingrar sig runt Joels ben, hade saken varit en annan både för bilden och för Joels fru. Och för Joel som får ett och annat att förklara.
Här är en intressant artikel om problematiken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar