Daniel Gilbert på Liseberg

För ett tag sen hade GP en snyftartikel om Daniel Gilbert där det berättades att han behövde ha tre jobb för att kunna få spela sin musik. Ingen skugga på Daniel, vinklingen var GPs och skyllde så klart på folks ovilja att fylla sina hem med plastbitar (cdskivor). Nu är det ju så att det är ingen rättighet att kunna leva på sin konst. Jag hade ju gärna sett att någon betalade mig för detta t ex, men det lär inte hända. De senaste siffrorna visar dessutom att musikbranschen återigen tjänar pengar, 2011 var bästa året sen rekordåret 2001 och det mesta kommer från Spotify.

Äldste sonen är ett stort Håkan Hellström fan, ändå visste han inte vem Daniel var. (Daniel är Hurricane som Håkan sjunger om och han spelar i Augustifamiljen som kompar Håkan.) Och där är väl problemet, det saknas en stor hit, och den kommer säkert, för Daniel är bra. När han vänjer sig vid att stå i centrum kommer en större scennärvaro, och sen kan han be sina tre chefer fara och flyga.

Daniels enda soloskiva kom 2009, men en ny platta är på gång. Den gamla plattan är skönt vinglig och har flera bra låtar, lyssna på Malestrom t ex eller duetten med Jenny Silver.

Det är alltid lovande när det är trångt på Taubescenen, sex man har Daniel bakom sig, och det låter riktigt bra. Två videos kommer vad det lider, bl a en helt ny låt.