Det häftigaste i livet, vad det än gäller, är de där a-ha ögonblicken när bitarna faller på plats. Inne i mörka Brewhouse kämpade jag med min ljussvaga zoomlins i två låtar, när jag plötsligt förstod sambanden och bytte till min fasta 45mm med bländare 1,8. Det blev en del riktigt fina färgbilder trots att jag bara fick några minuter på mig. Och så dessa som ändå var lite för mörka, men som gick att göra om till svartvitt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar