The Artist och Hugo

Lite intressant är det ändå att årets två stora vinnare på Oscarsgalan hyllar och handlar om det gamla Hollywood, stumfilmsepoken. Men inte så konstigt egentligen, då de som röstar alla är i branschen. Är det då angeläget att se dessa filmer, eller är det mer passande på filmbolagens personalfester? Båda filmerna har ju blivit väldigt hyllade och de börjar väldigt bra. Hugo har ett fantastiskt sceneri, det är mycket att titta på, så snyggt. Men det är en barnsaga och efter halva filmen börjar jag ledsna lite. Det är fortfarande en bra film, men inget jag vill se igen.

The Artist börjar också storslaget. Det är även här mycket att titta på och tur är det, för man måste ju, det är ingen dialog man kan följa med i, bara bilder; det går inte att spela angry birds och tro att man ska uppskatta filmen ändå. Skådespelarna är charmiga och roliga, men efter att halva filmen gått får den en allvarligare ton, och visst är det så att utan allvar hade filmen seglat iväg utan mig, men igen tyckte jag att det blev väl segt. Från ett toppbetyg, ner till en sjua. För båda filmerna. Se första halvan och be nån annan berätta hur det slutar.