Sverigeaktuelle Paul, kan vi väl säga eftersom han spelade i Stockholm nyss, skall släppa en ny platta. Konserten fick blandade recensioner, allt från lågt till högsta betyg. På så stora konserter beror det nog helt på vilka man ser spelningen med. När Paul var på Ullevi hade vi två stora törstiga gäng som grannar. Ölen rann i floder ur de bräckliga plastglasen både till höger och vänster om oss. Inte blev det mycket bättre när halva konserten gått och de tröttnade på att springa fram och tillbaka, utan stannade i baren. Plötsligt satt vi där själva! Bäst blir ju en konsert när man ser den med likasinnade, som är i samma stämning. Farbror Paul uppfann ju en gång arenarocken med låtar som Live and let die, som gjorde sig fantastiskt bra på Ullevi. Man ryser bara man tänker på det. Men jag gissar att han inte kommer att turnera i arenorna med sitt senaste album. Här tar han sig an låtarna som inspirerade hans egna låtar, och det förvånar väl ingen att rockklassikerna lyser med sin frånvaro. Här är det stillsamma evergreens som bjuds, men inte mer evergreens än att ingen under fyrtio har hört de här låtarna förut. Lite av en kulturgärning alltså. Pauls två egna spår passar perfekt med de äldre och allt som allt är det ett riktigt trivsamt album. Tänk att få sitta i en hotellobby med Paul klinkande i bakgrunden, det lär nog hända många gånger framöver, men tyvärr inte live.
1. 'I'm Gonna Sit Right Down And Write Myself A Letter'
2. 'Home (When Shadows Fall)'
3. 'It's Only A Paper Moon'
4. 'More I Cannot Wish You'
5. 'The Glory Of Love'
6. 'We Three (My Echo, My Shadow And Me)'
7. 'Ac-Cent-Tchu-Ate The Positive'
8. 'My Valentine'
9. 'Always'
10. 'My Very Good Friend The Milkman'
11. 'Bye Bye Blackbird'
12. 'Get Yourself Another Fool'
13. 'The Inch Worm'
14. 'Only Our Hearts'
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar