Roffe Wikström är en artist som jag lyssnat jätte mycket på, och ändå är det bara en av hans egna plattor jag haft, Blues är allt jag har från -92. Men sen spelar han på skivor med John Holm, Ola Magnell och Kjell Höglund och säkert många fler.
Bandet han har med sig går inte heller av för hackor. Tre försynta herrar med en diger meritlista. För en som vuxit upp med att detaljstudera skivomslag är det idel kända namn. Peter Korhonen på trummor spelade med Reeperbahn, bl a. Tommy Cassemar har spelat med alla och är basist i Electric Banana Band och bakom klaviaturen är det inte Kusin It, utan Max Lorentz som producerat, skrivit låtar, spelat och varit gift med halva artistsverige. Fast inte allt med alla då.
Roffe är nybliven folkpensionär och har lite svårt att gå, men det hindrar honom inte från att leverera en show av absolut toppklass. Det han saknar i rörlighet, tar han igen i ett minspel av Schafferska kvaliteter, om inte bättre, humor i mellansnacken och en makalös musikalitet.
Fullknökat framför Taubescenen, naturligtvis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar