Photosession med Moa Markusson

Härom veckan hade jag Moa hemma här i studion. och med studion menar jag ett hörn av vardagsrummet. I stället för att sätta ljuset som jag brukar göra, valde vi enbart en LED-lampa i beauty dish, snett från sidan. Inga blixtar, möjligen ströljus från fönstrens, men med gråvädret här i Göteborg var det inte överdrivet mycket ljus den vägen. Ändå räckte det gott.

Sen har jag medvetet valt redigeringar här som är lite olika för att få lite variation. Det här och faktiskt en hel del till experimenterade vi fram på bara en timme. Väldigt roligt och lärorikt.

Just the other week I had Moa here in my studio, and with studio I mean a corner of my living room. In stead of using all my lights as I usually do, I used just one LED light in a beauty dish, from the side. No flashes, maybe som stray light from the windows, but in this weather there's not a lot light outside. Still it was quite enough.

I have chosen edits that vary a little to make it more interesting. This and more we made in just an hour. A lot of fun and very educational.

Tv tipset - Rock 'N' Roll Exposed: The Photography of Bob Gruen

Om du någon gång bläddrat i ett rock magasin, har du förmodligen sett en av Bob Gruens bilder.

Och gillar du konsertfoto och sjuttiotalsrock, rekommenderar jag att du letar upp den här dokumentären uppdelad på fyra delar, varav jag sett två.

Bob Gruen har dels varit mitt i smeten bland de allra största stjärnorna och han lyckades fånga ögonblicken som i efterhand känns otroligt att någon överhuvudtaget lyckats fånga.

Det får en också att fundera lite på vad bra rockfoto egentligen är. Gruen har sällan lyckats fånga absolut skärpa i sina bilder. Det fanns inte autofokus när han började, men han fångade alltid känslan. Även jag letar oftast efter en i första hand skarp bild när jag går igenom mina bilder. Man borde i första hand leta efter en bra bild.

Andra avsnittet handlar helt om John Lennon som han kom mycket nära och tog flera ikoniska bilder av.


If you ever come across a rock'n'roll magazine, you've probably seen a picture taken by Bob Gruen.

And if you like concert photography and seventies rock, you should treat yourself to this documentary in four parts, of which I've seen two.

Bob Gruen was in the thick of it among the biggest rock stars and managed to capture moments that almost seems impossible now.

It also makes you think about what good rock photography really is. Gruen seldom gets his pictures sharp. There was no auto focus when he started out, but he always get the emotions. Even I look for sharp pictures when i do my culling. But I should be looking for good pictures. 

The second episode is all about Lennon and how he got all those intimate pictures of him and Yoko.

Konst uppåt väggarna

De flesta göteborgare har nog någon gång sett Willy Örskovs konstverk Tecken som hängdes upp på Lundby Gymnasium i september 1968, numera Sverigefinskaskolan. Willy gjorde mycket abstrakt konst, men ibland kan man ana att hans skulpturer faktiskt föreställer något.

Den här blå blobban då, vad föreställer den? De som satte upp den på skolans gavel, hade nog inte mycket till övers för modern konst. Det kan vara så att de t o m satte upp den upp och ner. Titta här vad som händer när man vänder på den.

Most Gothenburg's have probably seen Willy Örskov's piece Tecken (Sign) which was installed in September 1968 at the school Lundby Gymnasium, now the Sweden Finnish School. Willy did a lot of abstract art, but sometimes there is a resemblance to something.

This blue blob then, what's this all about? Whoever put it up there, probably didn't care much about modern art. They may even have put it upside down. Look what emerges when you turn it around.

Om man tänker sig ett huvud till vänster och en skolpulpet till vänster, så har man en elev i skolbänken, ganska passande, eller hur?

If you imagine a head to the left and a bench to the right, you have a pupil in school, quite fitting, yes?

Monster Magnet på Sticky Fingers

Monster Magnet besöker Göteborg en gång om året vad jag förstår och har byggt upp en stabil publik här; biljetterna sålde slut direkt och fansen hänger på låset för att försöka få tag på en överbliven biljett.

Ljuset är inte mycket att hurra för och det är trångt framför scenen, men med tanke på omständigheterna är jag ändå nöjd med vad jag åstadkom. Bilderna på förbandet Deadheads finns här: Deadheads på Sticky Fingers

Monster Magnet makes a visit to Gothenburg once a year. I'm told, and that means that they have built up a solid fanbase here. Tickets were sold out instantly, and people were hovering outside trying to score a spare ticket.

The light could be better and there really isn't much room to move around freely, but with that in mind, I'm pretty pleased with what I could achieve. The pictures of support act Deadheads can be found here. Deadheads på Sticky Fingers

Deadheads på Sticky Fingers

Att sitta och halvsova i soffan med käften full av chips och dipp eller fota hårdrock på Sticky Fingers. Det är inget svårt val, speciellt inte som det är ett par månader sen jag fotade en konsert sist.

Sticky är ju inte direkt känt för sitt scenljus, ledljus är precis vad man får i dubbelbemärkelse. Men sen jag var här senast har jag både skaffat nya ljusstarka objektiv och utvecklat mitt redigerande, så jag var grymt nyfiken på vad jag skulle kunna åstadkomma.

Lokala förbandet Deadheads kan bli riktigt stora enligt röster i publiken, rak rock'n'roll helt enkelt. Ljuset är faktiskt halvbra, men det är mina nya tricks i redigeringen som gör störst skillnad. Genom att justera vitbalans får jag fram färger som knappt fanns på riktigt, väldigt kul.


To sleep in front of the tv with a belly full of crisps and dip or shoot heavy metal at Sticky Fingers. Not a difficult choice, especially since it has been a couple of months since my last concert.

Sticky isn't known for that good stage light, it's mostly LED-lights from the back, but since the last time I've bought better lenses and picked up a few new tricks in editing, so I was curious about what I would be able yo achieve.

Local support act Deadheads could become really big according to people in the audience, good ole' rock'n'roll. The light is surprisingly half good, but it's when I play around with the white balance that the magic happens. I manage to squeeze out colors that I didn't know were there in the first place.

Fyrverkeri på Kvarnpiren

Att fota fyrverkerier är bland det roligaste man kan få göra, även när det blåser kallt från havet och man fryser så man skakar. Dels älskar jag att titta på det och sen är det spännande eftersom man aldrig kan veta säkert att man kommer att lyckas. Det kan gå hur som helst. Man gör sina val innan med inställningar och objektiv och man hinner oftast inte kontrollera om man har gjort rätt.

Igår hade något företag fest ute på River Café och Göteborgs Fyrverkerifabrik stod för pausunderhållningen. Jag kunde stå på piren bredvid och få med lite Göteborgssilhuetter i bilden. Att man får med lite av miljön i bilden tycker jag är viktigt också.

To shoot fireworks is one of the most exciting things to do, even when the wind from the ocean is cold and your frozen down to the bone. I love to watch it and you can never be sure that you will succeed. It can go either way. You make your choices with your settings and equipment, and there's rarely time to check if you got it right. 

Yesterday some company had a party at River Café and Göteborgs Fyrverkerifabrik provided the entertainment. I was able to stand on the next pier and could squeeze a few silhouettes from the Gothenburg skyline into the picture. To get some of the environment in the image is vital to me.

Ägd på Scandinavium

Halvvägs in i en femplushelg, det kan jag väl vara värd. I morgon firar Fotoscenen ett år som företag och första stoppet var att få skratta till Ägd med Henrik Schyffert och Fredrik Lindström på Scandinavium. Jag var inte där för att fota, men jag tog med mig lilla GM1:an för säkerhets skull. Vi satt hyfsat nära på sjunde raden så några bilder tog jag.

Väldigt roligt och tänkvärt även om koncepten kanske inte var banbrytande. Min favorit var när Schyffert liknade en dator med en finsk diva.

Halfway in to a top weekend, why, because i'm worth it. Tomorrow Fotoscenen celebrates one year as registered company and the first stop was to laugh at some stand up comedy with Sweden's top comedians Henrik Schyffert and Fredrik Lindström at Scandinavium. I was not there as a photographer but we were seated fairly close at row seven, so I brought the small GM1 to be on the safe side.

Lots of laughs and some depth to it even if it wasn't groundbreaking. My favorite bit was when Henrik likened a computer to a Finnish diva.

Snäckan

Jag har inga illusioner om att jag skulle vara ensam om idéen att fota Läppstiftet genom Lenny Clarhälls skulptur Snäckan, men jag har aldrig sett någon annan göra det så varför inte.


I have no illusions that I would be the first photographer to shoot the building "The Lipstick" through Lenny Clarhäll's sculpture The Shell, but since I haven't seen a picture like this before, so why not. 

Linnea Henriksson

Två bilder från förra sommaren på Linnea Henriksson från Lotta på Liseberg.

Two images of Linnea Henriksson from Last summer's singalong.

Från ax till kaka

Här på Kvibergs kyrkogård stod jag och fotade för några veckor sen. Först tog jag den här bilden med vidvinkel.

Here at Kvibergs graveyard I shot this picture a few weeks ago. First I used the wide-angle lens.

Och sen hakade jag på telet, och då blev det så här. Telet gör att avstånd krymper, inte bara till motivet, utan också mellan de olika delarna i bilden. Därför ser det ut som allt är ihoptryckt, men inget är flyttat.

Then I used the long lens. Everything gets packed together, not just the distance to the subject, but also the distance between the different parts of the picture. That's why it looks like everything is thrown together, but I haven't moved anything. 

Bilden var med bland 5700 bidrag i GP:s Instagramtävling och hamnade i tidningen.

The image was entered in the local newspapers Instagram competition among 5700 others and ended up in print.

Och nu är den också en tavla som kommer att hänga i Optimeras butik nere i Marieholm (kör från stan om du ska dit eftersom gatan är avstängd efter butiken). 120 x 90 cm, akrylglas och en aluminiumbaksida. Väldigt snyggt och vilken känsla både att se sin bild så här och att se kundernas reaktioner. Någon gång i år måste jag få till en utställning, för det här var riktigt roligt.

(Mitt pris för en sån här tavla är 4024.- med moms.)

And now it will be hanging on the wall in Optimeras shop in Marieholm. 120 x 90 cm, acrylic glass and aluminum back. Gorgeous, and what a feeling to see your own picture this big and to see the customers reaction to it. Sometime this year I got to have an exhibition, because this was so much fun.

Klippans Kulturreservat

Älvsborgsbron var Sveriges längsta bro när den invigdes 1966 med sina 900 m. Här är några bilder till från förra veckans fina solnedgång.


Älvsborgs bridge was the longest bridge in Sweden when it was opened in 1966, being 900 m long. Here's a few more pictures from last week's lovely sunset.

Mellovinnarna

Det tog en stund innan jag kom på att jag fotat Mariette, för det var ett par år sen. 2012 då hon kallade sig Mary-Jet. Magnus Carlsson har jag fotat flera gånger, den här bilden är från årets Pride på Liseberg.


It took a while before I realized that I had shot Mariette, the winner of the second Eurovision contest here in Sweden, since it was back in 2012 when she called herself Mary-Jet. Magnus Carlsson I've shot many times, this is from the Pride concert last year at Liseberg.